Blindt.

Vad som påverkar mig mest är inte det faktum att vi vet att vi vet så mycket om så mycket eller att vi vet att vi vet så lite om så lite. Det är vad vi inte vet överhuvudtaget men som andra vet. Idén om en värld där det existerar ett absolut rätt eller ett absolut fel är kanske inte särskilt attraktivt för någon av oss men det är åtminstone något att ständigt sträva efter. Och där i ligger den eviga paradoxen vad anbeträffar kunskap. Kunskap i sig är värdefullt, kunskap i sig är något att ständigt sträva efter, men att ständigt sträva efter den absoluta sanningen kring säg vad som är gott och ont innebär också att du aldrig riktigt, riktigt, riktigt kommer nå eller förstå essensen. Därav den s-t-ä-n-d-i-g-a strävan. Vad vi däremot kan göra är att komma så nära denna essensen som vi bara kan. Vi kan föreställa oss den, måla upp den med ord och bilder och musik i olika konstellationer. Vi kan skratta och gråta eller vara helt likgiltiga av och gentemot de känslor vi känner vid denna föreställning, denna förnimmelse av essensen av det absoluta värdena vi alla vill känna, uppnå och slutligen förstå. Men vi kan inte förneka idén om att den ständiga strävan är ständig, och att vi får nöja oss med föreställningen, eller förnimmelsen.

Detta kanske gör vissa frustrerade, eller sura, eller ledsna. Idén om att förstå är inte tillräcklig. Den ständiga strävan är för jobbig. Så de flesta av oss nöjer sig med vad vi har, vad vi vet, vad vi anser är rätt och fel eftersom det är det vi av olika anledningar lärt oss. Då är det inte längre en förnimmelse vi har att göra med, utan en känsla av absolut fakta kring världen och hur vi skall förhålla oss till den som är så konkret att vi blir känslan. Vi förkroppsligar den, något som leder till att vi slutar söka efter att förstå, eller förnimma, vad som faktiskt hade inneburit ett bättre liv på jorden för de som var, de som är nu och de som komma skall. Vi slutar med andra ord förstå andra som inte förstår dig tillbaka, och på så vis sluter vi den cirkel som är skapad av ignorans och blindhet.


RSS 2.0